Kullegravfältet i Siemirowice

På vägen från Siemirowice till Oskowo, i skogen, ligger ett gammalt gravfält med gravhögar som dateras till cirka 3 000 år sedan, använt av samhället från Lausitzkulturen, från den så kallade kasjubiska gruppen. Det täcker ett område på 1500 gånger 500 meter. Trots att högarna plundrades redan under medeltiden, återupptäcktes de och undersöktes av forskare på 1960-talet. Även om det nominellt finns 70 av dem, är endast 10-12 kraftigt tillplattade högar lätta att urskilja för den genomsnittlige betraktaren. Baserat på antropologisk forskning fastställdes det att den genomsnittliga livslängden för individer begravda på gravfältet var 25-35 år för kvinnor och 35-45 år för män. Ett stort antal barnbegravningar identifierades också. I många urnor deponerades resterna av flera personer, oftast mödrar med barn. De flesta av högarna hade en cirkulär eller liknande form i planvy, med diametrar från 5 till 10 meter. Den största av dem hade en diameter på 18 meter, och den maximala höjden på högarna nådde 1,5 meter. Den cirkulära formen på högarna uppnåddes genom att arrangera cirklar av stora, tättslutande stenar vid deras bas. Vanligtvis utgjorde enstaka cirklar basen, inuti vilka kistor av flata, kluvna stenar placerades. Ovanför kistorna, inom cirkeln, lades en mantel av fältstenar. Inuti kistorna fanns urnor, lerkärl som fungerade som behållare och förkolnade mänskliga ben. De åtföljdes ofta av metallföremål, främst smycken och vardagsföremål tillhörande den avlidne. Kistornas bottnar var fodrade med flata stenar. Att skapa gravfältet krävde enorma mängder byggnadsmaterial. Om man antar att det genomsnittliga objektet, med en höjd på 1 meter och en diameter på 8 meter, krävde insamling av 1500 kubikmeter byggnadsmaterial.